Kom precis ifrån sjukhuset.
Läkaren sa att det tyvärr handlar om dagar för henne. Vet inte riktigt hur man beskriver en sådan känsla. Visst man kan säga att hon är gammal och att det är naturligt. Men det är skit samma, hon är och kommer alltid vara min mormor.
Både jag och Sandra va å hälsa på henne på Danderyd. Satt vid hennes sängkant och höll henne i handen. Det gör otroligt ont att se henne ligga där hon ligger.
Men som vanligt så klagar hon inte, de gör hon aldrig. Alltid nöjd å gör de bästa av allt.
Jag ska ta efter det så gott jag kan. Dom flesta säger säkert det här. Men jag är dock den enda som kan ha rätt;) hon är världens bästa mormor.
Har umgåtts med henne otroligt mycket i hela mitt liv så hon är en stor del av mig. Hon har alltid tagit hand om mig å alltid varit snäll trots att jag säkert gjort bus när jag var yngre.
När vi sa hejdå idag så kändes det så konstigt, jag ville inte släppa hennes hand. Kändes som att ja sa hejdå för alltid. Men jag hoppas verkligen inte att det va så. Vill gärna krama henne en gång till.
Älskar dig!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar